Blick tillbaka: Musée de Cinquantenaire, Bryssel dec. 2011

Detta museum ingår i en grupp muséer, somligger tillsammans i en stor park i centrala Bryssel.  Mycket imponerande byggnad. Under parken löper tunnelbanan i staden.

Den egyptologiska delen är relativt sett inte gammal. 1850 bestod samlingen av 9-10 föremål. Emellertid utökades den genom köp av ca 200föremål 1861, (G.Hagemans samling), och genom en donation 1884 av E. de Meesterde Ravenstein. Då hade samlingen fördubblats.

The Lady of Brussels från Hagemans samling är muséets stolthet. I sin arkaiska stil kan den dateras till 3e dynastin. Varifrån den kommer vet man ej. Den är ca 75 cm hög. 

Den som gjorde Egyptologin berömd i Belgien ärJean Capart. Konst och arkeologi (El Kab) var hans områden. Genom honom kommånga föremål till samlingen. Han blev muséets curator och så småningom dess generaldirektör. Han var en dynamisk personlighet, som förstod attväcka intresse hos välgörare och han kunde därmed bli i stånd att göra viktiga inköp. 
Hergé var vän till Capart och han använde honom som modell i en av sina populära böcker om Tintin : "De sju kristallkulorna". 

”HERCULES-HIPPOLYTOS"

Always dressed up, with black suit and grey waistcoat. Herge'sinspiration for this character was Jean François Desire Capart, a BelgianEgyptologist. Capart was also the chief curator at the Royal Museum of Art andHistory in Brussels.

Tack vare Jean Capart och hans efterträdare består samlingen nu avmer än 9000 föremål.

Hatshepsut. - Här följer en flamländsk läsövning! Många ord är lika våra.

Jean Capart fann denna relief till salu i Paris. Den var fullklottrad med grafitti, men efter renovering kom den att bli en av muséets pärlor.

Drottning Teje 1375 f. Kr.

Marcelle Baud fick uppdraget att deltaga i uppbyggandet av en kopia av Nakhts grav på muséet. Hon tolkade bilderna och analyserade färgerna och dess sammansättning. Hon utgick från Robert Hays skisser från graven, men tolkade dem i viss mån på sitt eget sätt...

En hel gravkammare, som tillhörde Neferirtenef ca 2400 f.Kr, har byggts upp på muséet.

Tvillingar?

Flodhästar:

Ett helt rum med kopior från Amarna - perioden:



Tutanchamon.

OCH MYCKET MER FANNS ATT SE...

En blick tillbaka: St. Petersburg, september 2011.

EFIS gör en studieresa i österled. St. Petersburg ligger inte långt borta. Det är en vacker stad med byggnader i rosa och blått. En del av dem glänser av guld. Floden Neva glider genom det låglänta landskapet och staden på ömse sidor förbinds med broar.  Vi gör båtfärder på kanaler, som utgår från floden.

 

Utanför Konstakademin vid en trappa ner mot Neva ligger två berömda sfinxer och ser på varandra.

De fördes från Egypten 1832 när intresset för det egyptiska var på topp. En man vid namn Andrei Muravyov var på pilgrimsresa och såg de båda sfinxerna i Alexandria. De var till salu. Han underrättade sin ambassad och föreslog, att han skulle förvärva dem. Meddelandet skickades vidare till St. Petersburg. Tsaren Nicholas I höll emellertid på gå att miste om dem, eftersom ägaren redan hunnit sälja dem till Frankrike. Men den franska revolutionen kom i vägen och de båda sfinxerna kom ändå till St. Petersburg.

Två år senare ligger de på sin plats vid floden, där man ser dem än idag.

Ursprungligen låg de båda sfinxerna, som är 3500 år gamla, vid farao Amenhotep III´s tempel i Thebe.

En bragd i sig var det att föra dem så långt norrut!

 

Heremitaget med sin Egyptologiska avdelning är vårt huvudmål. 

Chefen för denna är professor Andrey Bolshakov. Vi går runt med honom i de stora salarna, som innehåller många föremål från Egypten. Föremålens historia är dock dunkel.  

 

Skrivaren Maaniamen 1400 f.Kr. Hans ansikte liknar porträtt av den samtida faraonen Amenhotep II. Under Mellersta riket var det vanligt att privatpersoner avbildades i samma stil som den samtida regenten. Maspero hänvisade till dessa statyer som ”paket med ett huvud”. De förekommer bara i Egyptisk konst.

 

Stora salar rika på föremål.

Ptah och Sekhmet.

Den egyptiska porten vid Tsarskoye Selo utanför St. Petersburg, inte långt från flygplatsen, uppfördes år 1829 av arkitekten Adam Menelas (Menelaws), som ursprungligen var skotte från Edinburgh. Hieroglyferna utformades av professor Vasily Demut-Malinovsys, som även ligger bakom Alexanderpelaren vid Heremitaget. Porten är gjuten i järn i St.Petersburg och utgör entrén till kejsarinnan Katarinas palats.

EFIS-resenärer som är nöjda.

EFIS`styrelse utökas.

 

Vår kära Egyptologiska förening kommer nu att utökas med två män! Vi blir 7 som kommer att göra allt för att våra medlemmar ska trivas. På nästa föreningsmöte den 26 april kommer det att beslutas. Vi är så nöjda.

 

Vi planerar för hösten och våren. Vi har flera förslag på föredragshållare.  De ska kontaktas och det ser ut att bli ett omväxlande program - vilket är vår ambition.

En plan är också att fara till Wien nästa vår (2013) och se den egyptologiska utställningen på Kunsthistorisches Museum.

Grunden till detta museum lades tidigt genom att en av den kejserliga familjen utsänd person förvärvade ett egyptiskt föremål – en knäböjande man vid namn Gem-nef-hor-bak (30 dyn.) i Konstantinopel redan 1560. Detta kom att bli början på samlingen i Wien. Den innehåller nu mer än 12.000 föremål från fördynastisk tid till tidig kristen tid.